En kollega frågade mig om båten jag köpt är en motorseglare. Han förutsatte att om det sitter motor i en båt med segel så är det en motorseglare, och en segelbåt har ingen motor alls. Förvisso gäller den definitionen enligt Svenska Akademiens OrdBok, men dom är ju ofta ute och cyklar. Nationalencyklopedin har den rätta definitionen; en båt som kan få fart av segel men är beroende av motor kallas för motorseglare. En segelbåt är å andra sidan enligt NE (och mig) en båt som huvudsakligen framdrivs av segel, men som även kan ha motor eller åror. SAOB framhärdar i sin idioti och hävdar att segelbåtar är alla båtar som har segel.
Börjar man från början så har vi ju flytetyg som allmän definition på alla färdmedel som flyter. Det är väl ingen som använder flytetyg längre utan man säger fartyg, även fast man kan fara med både bilar och flygplan.
Ett platt flytetyg är en flotte. I huvudsak utmärks nog flotten av att den inte har köl; alltså den är inte speglad i styrbord och babord utan den kan vara likformig åt alla håll.
När man vill se till att flytetyget flyter åt en särskild riktning, helst med lite styrförmåga också, sätter man in en köl som delar flytetyget i två delar. Ett flytetyg med köl kallar man för båt.
En båt som är avsedd att framföras för hand med åror kallar man för roddbåt. Här finns ju lite specialvarianter också, till exempel gondol som vrickas fram av en åra i aktern, eller kanot som paddlas med korta paddelåror av en eller flera personer som sitter på rad framför styrman.
När man är trött på att paddla sätter man segel. En båt som framförallt avses att ros är fortfarande en roddbåt även om den har segel. Vikingarnas båtar är knepiga för dom var flatbottnade nästan åt flotte-hållet och så rodde dom ungefär lika mycket som dom seglade, så det är väl inte så konstigt att man helt sonika kallar dom båtarna för vikingabåtar. Österut rodde man under längre tid, vilket gjorde att vikingarna lite föraktfullt kallade dom för roddarna eller rossarna, vilket blev till Ryssar i dagens dialekt. Inte för att vikingarna uppfann segelbåten, den idén stal dom från medelhavet. Men vikingabåtarna kunde ju även rullas fram på land, dras med hästar och rep uppför forsar, osv, så några segelbåtar var dom ju egentligen inte.
En båt som huvudsakligen framdrivs av segel är en segelbåt. Det innebär inte att det mitt i allt blir till en motorbåt när seglen är revade. Alltså kanske jag borde sagt att en båt som är byggd för att huvudsakligen framdrivas av segel är en segelbåt. Nästan alla segelbåtar har en motor, för det är så besvärligt i hamnar och trånga kanaler om man ska ta sig ut för vindkraft.
När motorn växer till lite mer så växer bränsletanken, och så växer båtens storlek och den liksom sväller upp lite som en ballong. Då blir den långsammare, men klarar av att segla fortfarande med en kort stump till mast. Detta är en motorseglare.
När man struntat i mast helt och hållet och har åror mest utifall att, då har man fått sig en motorbåt som är byggd för att nästan alltid köras med motor. Innan motorbåten kom fanns det ju även ångbåtar, som drevs av en ångmaskin (ofta med stora vattenhjul på var sin sida om båten).
Militären är förtjust i att ge alla båtar beteckningar. Det kanske har nåt att göra med att kommunicera om placeringar och strategi till sjöss, vad vet jag. Men den där betecknings-lustan spred sig vidare till allmänt båtfolk. Så då började man döpa sina ångbåtar till SS Båtnamn, från SteamShip. Sen var tävlingsseglarna igång och ville vara speciella dom också, så dom började döpa sina jakter till SY Båtnamn (eller S/Y Båtnamn), från Sailing Yacht. En båt som heter S/Y ska vara minst 15 meter lång, och egentligen vara avsedd för något slags tävling.
Vikingarna stod säkerligen på stranden någon gång i tiden och skrattade och sa “kolla på den dåren som satt två master på sin båt”. Sen ropade dom ut över sjön “har du tappat en åra, eftersom du satt den andra på givakt i fören?” Engelsmännen med sin kultur stod istället på stranden lite senare i tiden och sa “titta dom två segelbåtarna ser olika ut, dom måste få nya namn”.
En slup är en båt med en mast, ett storsegel, och ett försegel (som min Albin Vega). Har man bråttom sätter man på ett bogspröt och drar på ett till försegel, och då har man fått sig en kutter. Med större båtar kan det vara bra att ha två master för att få mer segelyta, och då kallas det för skonare. Men då kan ju masterna vara samma längd, eller så kan man stoppa in en liten kort mast där bak vilket i så fall kallas för yawl. Har man då byggt en båt som man tänkte skulle bli en yawl men den vart lite för stor och ändå inte stor nog att ha två stormaster av samma längd så att man har en bakre mast som nästan är lika hög som stormasten, då kallar man det för galeas. När det blev vanligt att läsa om båtar istället för att prata om dom, då blev det en massa förvirring om hur galeas skulle uttalas (gall-e-aas) så man döpte om den till ketch istället eftersom man tänkte att det är mer “catchy” (det där sista hittade jag på; jag vet inte vad ketch har för etymologi). Piratskepp i filmer har ofta två master, men istället för att ha ett enda triangulärt segel från masttoppen till en enda bom längst ner så slänger man ut en massa bommar tvärsöver masterna; då är det inte en skonare längre utan en brigg. Blandar man triangulära segel på en mast och massa bomsegel på den andra (eller tredje) masten, då kallas det för en brigantin. Med 3-5 master där bara den bakersta masten har triangulära segel har man fått en bark. Slutligen med minst 3 master och bara bomsegel har man en fullriggare.
När jag nu satt mig ner och definierat alla olika typer av båtar så kommer det nån SAOB-läsare och säger “man KAN säga ett apelsin”. Till det svarar jag att du kan säga vad du vill, men om du vill att jag ska lyssna (eller läsa) så säger du en apelsin.
Självklart är det ju så att språk är något som står under ständig utveckling, och både ord i sig själva förändras liksom att nya ord tillkommer. Det rätta språket är det språk som de flesta använder sig av. Men de flesta kan ju lika gärna vara “de flesta jag väljer att umgås med”. Åja. Egentligen kan jag tycka att det räcker med att räkna master. Ingen mast; roddbåt eller motorbåt. En mast; segelbåt. Två master kan väl få heta skonare, eller så kan man kanske nöja sig med att säga tvåmastad segelbåt men det kanske blir lite långt? Tremastad segelbåt? Trimast? Det kanske är bra; amast, bimast, trimast, kvamast, penmast, hexmast… Synd att jag inte bestämmer mer om språk än jag gör.