Segelbåt för motor

Tanken med att segla är ju att man till relativt låg kostnad kan ta sig långa sträckor. Eller, så är det för mig i alla fall. Hur man tänker när man köper en segelbåt för flera miljoner förstår jag inte, för det hade ju varit både billigare och mer bekvämt att bara transportera sig på annat sätt och sedan bo på hotell. Måste man befinna sig i lyx ute på havet? Nåja. Även om man tänker som jag att det är ett billigt och miljövänligt och bra sätt att resa så är det ibland bättre att ta sig fram med motor. Öresund kan ju ha så starka vattenströmmar att vinden inte räcker till för att ta sig förbi. När man kommer in till hamn, eller går ut ur hamn, kan det vara besvärligt att hissa segel och hoppas att vinden blåser åt hyfsat rätt håll. För att inte tala om de tillfällen man kan behöva en smärre positionsändring t.ex. från brygga till att tömma separationstanken eller fylla på vatten. Hur tar man sig genom en kanal som Göta Kanal där det inte finns utrymme att kryssa om man bara har segel? Allt går ju lösa, men det är så mycket enklare att gå för motor ibland, tänker jag mig.

Jag börjar då tänka på att jag inte vill bränna diesel i onödan. Det måste ju finnas ett optimalt sätt att köra motor på, på samma sätt som man trimmar segel för att segla optimalt.

Marina dieselmotorer har ett visst varvtal där de fungerar allra bäst. Det är där man får ut flest varv per minut på propelleraxeln för minsta möjliga dieselförbrukning. I moderna instruktionsböcker som följer med motorer kan man hitta diagram som beskriver detta. För Volvo Penta MD6 däremot, som sitter i Albin Vega, hittar jag inget sådant diagram. Jag försökte fråga på Vegagruppen på Facebook vad folk har för erfarenheter, och där lät det som att MD6 har sitt optimala varvtal runt 2’500 rpm. Det stämmer för övrigt med andra liknande motorer som tillverkas i modern tid.

Hur mycket bränsle går det då åt vid optimala varvtal? Det ryktas om att MD6 bränner 1.8 liter diesel per timme vid 2’500 varv, jämfört med närmare 3 liter/h vid maximala 3’100 rpm. Enligt samma utsago går då Vegan i 5 till 5.5 knop.

Hastighet beror ju däremot inte bara på rpm från motorn, och inte hjälper det att lägga till skrovformen till ekvationen. Propellern är också väldigt viktig om man ska omvandla propelleraxelns snurr till maximal drivkraft. På en motorbåt får man välja om man vill ha mycket kraft genom vattnet men låg maxfart, där då propellerns blad lutar kraftigt, eller om man nöjer sig med mindre kraft genom vattnet men vill ha hög maxfart, där då propellerns blad närmar sig horisontell lutning. Vegan är ju smått unik på det sättet att reverseringen tillåter manuell justering av propellerbladens lutning.

Om jag förstått rätt kan man på Vega justera propellerbladen från helt vertikala, där man kan köra motorn på fulla varv utan att få någon kraft ut i vattnet, till helt horisontella, där man kan segla med minimalt vattenmotstånd från propellern. Då tänker jag att beroende på vilken fart båten har borde man kunna justera propellerbladens lutning så att man får maximal kraft ut i vattnet. Konsekvensen skulle då bli att man drar upp motorn på 2’500 rpm direkt från start, sedan minskar man propellerbladens lutning gradvis tills dess att man fått upp någon slags maxfart. Frågan blir då, vilken lutning är mest gynnsam vid vilken hastighet? Och hur hittar man optimum? När man skotar segel ska det vara så att man släpper ut skoten tills seglet börjar fladdra. När seglet fladdrar ska man skota in för att nyttja seglet optimalt. Men för en propeller finns inget fladdrande att titta efter. Om man skotar in seglet för mycket tappar man det optimala läget igen, vilket borde vara detsamma för propellern när man minskar lutningen för mycket så att bladen blir mer horisontella.

Nu har jag ju aldrig lyckats sätta mig i min båt när den ligger i vattnet, så jag har inte haft möjlighet att testa. Har heller inte hittat någon med samma funderingar som jag själv har. Jag vet inte ens hur propellerbladens lutning styrs, mer än att det är kopplat på nåt vis till gashandtaget. Men det känns definitivt som något man kan experimentera med en del.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *